Skyddsklasser används främst för att klassificera inbrottsskyddet i byggnader, lokaler och utrymmen där särskilt stöldbegärlig egendom förvaras. Vanliga exempel är industrier, myndighetslokaler, energianläggningar, verkstäder, datacenter, lagerlokaler, butiker med exklusiva varor, fordonshallar, vapenkassuner samt fastigheter där kontanter, mediciner, elektronik, dyrbar utrustning eller känslig information finns. Skyddsklass 3 – den högsta skyddsnivån enligt SSF 200:5 – är typiskt sett reserverad för verksamheter med mycket höga skyddsvärden eller försäkringskrav som ställer rigorösa krav på skalskyddet.
Det här innebär skyddsklass 3 för byggnader och fastigheter
Skyddsklass 3 är som sagt den mest avancerade skyddsnivån inom ramen för Svenska Stöldskyddsföreningens föreskrifter SSF 200:5, vilket är den gällande normen i Sverige för hur byggnader och utrymmen ska konstrueras för att motstå inbrott. Denna skyddsnivå innebär att hela skalskyddet – dörrar, fönster, väggar, tak och andra åtkomliga punkter – måste vara förstärkta och verifierat motståndskraftiga mot angrepp med både handverktyg och elverktyg under en viss tid.
Ett utrymme med skyddsklass 3 ska kunna stå emot en systematisk inbrottsförsök med avancerade verktyg i upp till 20 minuter, där själva fördröjningstiden är en nyckelfaktor för att möjliggöra upptäckt och insats.
Kravbilden är helhetstänkande: inte bara byggnadsdelarnas styrka, utan även låssystem, infästningar, beslag, belysning, larm, övervakning och andra tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder vägs in i helhetsbedömningen.
Vad krävs för att uppfylla skyddsklass 3 vad gäller dörrar, fönster och dylikt?
För att uppfylla skyddsklass 3 måste följande krav (enligt SSF 200:5) normalt vara uppfyllda i byggnadens skalskydd:
Dörrar och portar
Ska vara godkända enligt minst RC4 (Resistance Class 4) enligt EN 1627 eller enligt SS-EN 1627 + SSF 1078.
Fönster och glaspartier
Måste motsvara RC3 eller bättre och vara försedda med godkänd låsning, förstärkta beslag, eller galler/skyddsglas där det krävs.
Lås
Av godkänd klass 3 enligt SSF 3522, vilket innebär att de måste vara mycket svårforcerade.
Infästningar och karmar
Ska vara förstärkta och monterade enligt normerade principer.
Genomföringar, väggar och tak
Måste utformas så att de inte utgör svaga punkter i byggnadens skal. Även ventilation, kabelkanaler och liknande måste vara skyddade.
Förekomsten av elektroniska säkerhetssystem som larm med direktutkoppling till larmcentral, kamerabevakning och åtkomstkontrollsystem spelar också roll i bedömningen.
Vi förklarar RC-klasser för säkerhetsdörrar
RC står för Resistance Class, ett europeiskt klassifikationssystem enligt standarden EN 1627:2011, som definierar en dörrs eller ett fönsters förmåga att motstå inbrott under standardiserade testförhållanden. Det finns sex nivåer – RC1 till RC6 – där RC1 är enklast och RC6 är mest avancerad.
En dörr med RC4-klass innebär att den har testats för att motstå angrepp i minst 10 minuter med avancerade verktyg som yxor, kofotar, batteridrivna borrmaskiner och mejslar – enligt definierade scenarier. Det innebär dock inte att dörren ”bara” håller i 10 minuter – utan att den påvisat denna fördröjningstid i ett standardiserat, reproducerbart angreppstest i laboratorium.
Resistance Class vs dörrars skyddsklasser
I Sverige används följande tumregel för att översätta mellan Resistance Classes (RC) enligt den europeiska standarden EN 1627 och skyddsklasser enligt den svenska normen SSF 200:5:
– Skyddsklass 1 → motsvarar minst RC2
– Skyddsklass 2 → rekommenderas med RC3
– Skyddsklass 3 → kräver som regel RC4 eller högre!
Det handlar i praktiken om att dörrar, portar och fönster ska vara testade och certifierade för att motstå angrepp under en viss tid med definierade verktyg. RC2 ger visst skydd mot oorganiserade angrepp med enklare verktyg som skruvmejslar och kilar, medan RC3 klarar mer systematiska angrepp med kofot och batteridrivna verktyg. För RC4 ökar kraven ytterligare: här måste konstruktionen stå emot ett målmedvetet angrepp med kraftigare verktyg såsom yxor, hammare, sticksåg och borrmaskin.
Observera att RC-klassningen enbart avser själva komponentens motståndskraft i laboratoriemiljö – inte helhetsbilden. I verkligheten måste även faktorer som låsklass, infästningssätt, omgivande väggkonstruktion, beslag, förstärkningar, larm och organisatoriska åtgärder beaktas. Därför tillåts viss flexibilitet i bedömningen, särskilt om kompletterande skydd finns i form av exempelvis galler, kameraövervakning eller inbrottslarm kopplat till larmcentral.
I slutändan är det en helhetsbedömning enligt SSF 200:5 som avgör vilken skyddsklass byggnaden eller lokalen uppfyller – men RC-klassen på dörrar och fönster är en avgörande grundpelare i denna bedömning.
Ute efter en RC4-klassad dörr till verksamheten och därmed maxa inbrottsskyddet? Kolla in MaxiDoor MD64 i skyddsklass 3 eller deras SD4 dörr i högsta skyddsklass! Du lär inte bli besviken!
Standarder som kopplas till RC-klasser och skyddsklasser i övrigt
RC-klasserna regleras av den europeiska standarden EN 1627:2011, som kompletteras av följande:
– EN 1628 – Testmetodik för statiskt tryck
– EN 1629 – Testmetodik för dynamiskt tryck
– EN 1630 – Testmetodik för manuella angrepp
– SSF 200:5 – Svensk norm för skalskydd/byggnadsskydd, som bygger på kombination av RC-klassning, nationella låsstandarder och kompletterande fysiskt skydd
Säkerhetsdörrar och fönster testas och certifieras av ackrediterade laboratorier som RISE eller motsvarande. Andra relevanta standarder kan vara:
– SSF 3522 – för mekaniska lås
– SSF 1078 – för dörrmiljöer i skyddsklass 3
– SS-EN 356 – för glas i skyddskonstruktioner
Såhär är en RC4-klassad dörr konstruerad!
En RC4-klassad dörr är ett tekniskt mästerverk i det dolda, utformad för att stå emot avancerade angrepp med kraftfulla verktyg. Dörrbladet är vanligtvis tillverkat i kallvalsat stål och förstärkt med tvärreglar i flera riktningar, vilket ger en flerskiktsuppbyggnad som kombinerar styrka med stabilitet. Fyllningen består ofta av brand- och ljudisolerande material såsom mineralull eller keramisk ull, vilket bidrar till både säkerhet och komfort.
Låskonstruktionen är sofistikerad med låspunkter som går uppåt, nedåt och inåt i dörrkarmen, kompletterade av bakkantsbeslag och hakreglar för att förhindra uppbrytning. För att motverka angrepp med borrmaskiner är låsområdena skyddade med manganplåtar och härdade ståldetaljer. Gångjärnssidan är extra förstärkt, och tröskelpartiet är ofta tillverkat i stål för att motstå kraftiga belastningar. Karmen i sin tur är förstärkt med dolda infästningar, som svetsade eller expanderande ankare, vilket säkrar hela enheten i byggnadens stomme.
Fastän sin robusta konstruktion läggs ofta stor vikt vid estetiken, och många RC4-dörrar levereras med ytskikt i träfanér, valfri kulör eller annan anpassad design – just för att smälta in i miljön utan att avslöja sitt höga säkerhetsvärde.
Olika slags skyddsklasser för byggnader och andra utrymmen
SSF 200:5 definierar tre övergripande skyddsklasser:
Skyddsklass 1
Basnivå. Används där det finns viss stöldrisk, exempelvis enklare kontor eller förråd.
Skyddsklass 2
Medelhög nivå. Vanlig för verksamhetslokaler med stöldbegärliga varor eller utrustning.
Skyddsklass 3
Högsta nivå. För utrymmen med mycket högt skyddsvärde eller där försäkringskrav ställer stora krav.
Utöver dessa tre skyddsklasser används även ibland Säkerhetsklass A–C (från Försvarsmakten och MSB) samt Skyddsnivåer för särskilda infrastrukturella objekt, men dessa regleras under andra regelverk.
Typiska användningsområden
Skyddsklasser tillämpas brett inom flera branscher och fyller en extremt viktig funktion i såväl byggnadsplanering som riskhantering. Fastighetsägare använder ofta skyddsklassificering som ett verktyg vid nyproduktion eller vid anpassning av lokaler till olika typer av hyresgäster, där skyddsnivån måste motsvara verksamhetens behov. Försäkringsbolag ställer i sin tur specifika krav på skyddsklass beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs, vilken mängd och typ av värdeföremål som förvaras samt tidigare skadehistorik för liknande objekt.
Inom transportsektorn är skyddsklass 3 vanligt förekommande, särskilt i lastkajer, omlastningscentraler och godsutrymmen där stöldbegärligt material hanteras under korta men sårbara tidsfönster. I vården omfattas till exempel apotek och medicinförråd ofta av krav på skyddsklass 2 eller 3, särskilt när det gäller förvaring av narkotikaklassade läkemedel som omfattas av både läkemedels- och säkerhetsreglering.
Även detaljhandeln har behov av högre skyddsnivåer. Butiker som säljer exklusiva varor såsom vapen, smycken, märkesklockor eller elektronik använder ofta skyddsklass 3 som minsta nivå, då varorna inte bara är stöldbegärliga utan också lätta att omsätta på andrahandsmarknaden. Inom IT-sektorn är det vanligt att datacenter och andra teknikinfrastrukturer byggs enligt skyddsklass 3 för att säkerställa ett högt skydd för servrar, reservkraftsanläggningar och annan kritisk driftutrustning. I alla dessa fall handlar det ytterst om att minimera affärsrisker, säkerställa försäkringsvillkor och skydda tillgångar som är avgörande för verksamhetens funktion och kontinuitet.
Vilken skyddsklass är vanligast?
Statistiskt sett är skyddsklass 2 vanligast förekommande inom svenska kommersiella fastigheter. Det är en typisk kompromiss mellan kostnad, kravbild och acceptabel risk. Skyddsklass 1 används ofta i förråd och enklare lokaler, medan skyddsklass 3 reserveras för de mest utsatta eller värdefulla utrymmena.
Att bestämma rätt skyddsnivå är därför en fråga om riskanalys – där både sannolikhet och konsekvens av ett inbrott vägs in.
Försäkringsbolagen uppskattar en högre skyddsklass!
Ett av de mest påtagliga skälen till att investera i en hög skyddsklass, särskilt skyddsklass 3, är de försäkringsmässiga fördelarna. Försäkringsbolag ställer ofta specifika krav på skyddsnivån när det gäller företagsförsäkringar, lösöresförsäkringar och avbrottsförsäkringar. Genom att uppfylla dessa krav kan verksamheten i många fall få tillgång till lägre självrisk och en reducerad premie, samtidigt som det maximala försäkringsbeloppet som erbjuds kan höjas tack vare den minskade risken för inbrott eller skador.
Ett uppfyllt skyddskrav kan dessutom leda till en snabbare handläggning och utbetalning vid en eventuell skada, eftersom försäkringsbolaget då inte behöver utreda brister i skalskyddet. I vissa fall kan det även minska behovet av kompletterande åtgärder som exempelvis avancerade larm eller bevakning, vilket i sin tur sänker de totala kostnaderna för säkerhet.
Utöver de ekonomiska fördelarna signalerar en hög skyddsklass att verksamheten arbetar systematiskt med riskhantering och tar säkerheten på allvar. Detta kan öka trovärdigheten, inte bara gentemot försäkringsbolag, utan även mot kunder, samarbetspartners och myndigheter. Det handlar alltså om mer än bara skydd mot inbrott – det är en investering i stabilitet, tillförlitlighet och professionellt anseende.
Vi rundar av: Därför är skyddsklass 3 värt investeringen!
Att bygga ett utrymme enligt skyddsklass 3 är ett beslut som bör grundas i en noggrann behovs- och riskanalys. Det handlar inte bara om att försvåra för en inbrottstjuv, utan om att vinna tid, avskräcka, fördröja och ytterst skydda affärskritiska tillgångar. I en tid där både fysisk och digital säkerhet möts i gränslandet mellan byggnad och verksamhet, blir skyddsklass 3 en garant för robusthet, trovärdighet och långsiktig trygghet.
Med rätt konstruktion, certifierade dörrar och fönster, godkända lås och kompletterande skyddssystem skapas en helhet som är svår att forcera – och än svårare att ignorera för den som vill ta säkerheten på allvar.
Vi fortsätter i spåret av inbrottsskydd i uppkommande artikel, där vi lägger fokus på inbrott i lägenheter och hur man förebygger detta på bästa sätt! Missa in denna läsvärda text.