För att träden i skogen ska växa sig stora och fina, och därmed ge bra avkastning när det kommer till virket, så krävs det en aktiv och noggrant planerad skogsvård där man tidigt och regelbundet avlägsnar mindre önskvärda träd. Genom så kallad skogsröjning ger man de mest värdefulla träden mer ljus, näring och utrymme, vilket i sin tur främjar snabbare tillväxt och högre virkesvärde. Skogsröjning är därmed en nyckelåtgärd inom skogsbruket för att säkerställa att skogen utvecklas optimalt och kan leverera en god ekonomisk avkastning på sikt.
Vi reder ut vad skogsröjning är
Skogsröjning är en tidig skötselåtgärd inom skogsbruket som syftar till att gynna de bästa träden i en ung skog. I praktiken innebär detta att man aktivt avlägsnar undermåliga, skadade, för tätt stående eller oönskade trädslag för att skapa gynnsammare förutsättningar för de träd man väljer att spara. Röjningen utförs ofta när träden nått en höjd på ungefär tre till sju meter, vilket i Sverige brukar inträffa någon gång mellan skogens första 10–20 levnadsår, beroende på lokala förhållanden och vilken trädart som dominerar.
Att röja regelbundet minskar risken för att konkurrensen blir alltför hård bland träden. Detta minskar också risken för skador orsakade av snöbrott eller svampangrepp på grund av att stammarna växer svagare i för täta bestånd. En väl genomförd skogsröjning kan dessutom förbättra framkomligheten i skogen och underlätta för vidare skötselåtgärder som gallring och slutavverkning.
Men, är inte gallring samma sak?
Skogsröjning och gallring är två närbesläktade åtgärder, men de utförs vid olika tidpunkter i trädens utveckling och har något olika syften. Gallring sker vid en senare fas, när träden nått en större diameter och beståndet inte längre kan räknas som ”ungskog”. Då avverkas utvalda träd som inte bedöms vara långsiktigt lönsamma att spara, men virket kan ofta säljas och ge intäkter redan i detta skede.
Röjning, å andra sidan, utförs vanligtvis i ett tidigare skede, ofta utan att virket har något ekonomiskt värde. Målet med röjningen är att forma och styra beståndet mot en önskad sammansättning av trädslag, samt att säkerställa att de träd man sparar får optimala tillväxtbetingelser. Man kan se skogsröjning som en investering för framtiden, medan gallring både är en väsentlig skötselåtgärd och en potentiell intäktskälla när träden börjat uppnå en viss värdemässig storlek.
Varför inte låta träden växa fritt, stora som små?
Om man inte röjer eller gallrar blir träden ofta mycket konkurrensutsatta. De får mindre solljus, trängre utrymme och färre näringsresurser vilket resulterar i långsammare tillväxt och sämre virkeskvalitet. Dessutom ökar risken för att skogen utvecklas ojämnt, med en större andel klena stammar och hög känslighet för storm- och snöskador.
Genom att aktivt avlägsna träd som inte uppfyller de egenskaper man önskar – till exempel rätt trädslag, rak stam och god vitalitet – kan man styra beståndet mot en mer värdefull skog. En alltför tät och obehandlad ungskog leder ofta till att beståndet inte uppnår den potential som skulle kunna ge den högsta avkastningen vid slutavverkning. Därför är röjning, liksom senare gallring, ett viktigt led i att säkra ekonomisk lönsamhet och långsiktig skogshälsa.
Dessa röjningsformer och gallringsformer finns
Det finns flera sätt att kategorisera röjning och gallring, men de vanligaste indelningarna handlar om syfte och intensitet:
Röjning efter trädslag (selektering)
Här fokuserar man på vilka trädslag som ska gynnas och vilka som ska tas bort. Man kan till exempel önska en hög andel tall i torrare marker, medan gran kan vara mer lönsamt i fuktigare områden.
Röjning efter stamkvalitet
Man siktar på att spara de träd med god vitalitet och raka, stabila stammar. Träd med missbildade, krokiga eller kluvna stammar tas bort.
Underväxtröjning
I vissa fall röjer man bort buskar och låga träd som hindrar skogsmaskiner eller som konkurrerar med huvudsakliga huvudstammar. Detta är ofta aktuellt inför gallring eller andra åtgärder.
När det gäller gallring pratar man ofta om förstagallring, andragallring och så vidare, beroende på hur många gånger man gallrar under beståndets omloppstid. Gallringen kan riktas mot att antingen gynna enskilda särskilt lovande stammar (låggallring) eller att avlägsna stora, skuggande träd för att hjälpa nya, mindre träd (hög- eller kvalitetsgallring). Vilken metod som väljs beror på skogsägarens mål och vilken fas skogen befinner sig i.
Maskiner som kommer väl till pass
Vid skogsröjning i tidiga stadier är det vanligt att arbetet utförs manuellt med röjsåg eller motorsåg. En röjsåg är särskilt utformad för att arbeta i tät vegetation och är ofta försedd med en klinga avsedd för att kapa tunna stammar och sly på ett effektivt sätt. Manuellt arbete kan vara tidskrävande men ger hög precision och god överblick över vilka träd som ska sparas och vilka som ska tas bort.
För gallring i mer avancerade stadier kan man använda skogsmaskiner som skördare och skotare, anpassade för att ta ut virke som redan har ett marknadsvärde. Det finns även billigare och mer mångsidiga alternativ, såsom griplastare och skogsvagnar, även kallad skogskran och huggarvagn, vilket kopplas till en traktor. I vissa bestånd där marken är svårframkomlig eller där känslig natur ska skyddas kan man använda lättare specialmaskiner med lågt marktryck. Oavsett metod kräver arbetet kunskap och god planering för att utföras säkert och kostnadseffektivt, särskilt eftersom felaktigt utförd röjning eller gallring kan ha negativa konsekvenser för beståndets tillväxtpotential och ekosystemet i stort.
Vill du bli kung i skogen så är det FTG Mowi’s produkter du ska satsa på! Här finns Griplastare, skogskranar och skogsvagnar, men även ett solid utbud av tillbehör. Det blir knappast bättre än såhär, bokstavligen talat.
Vad kostar röjning per hektar?
Kostnaden för skogsröjning per hektar varierar beroende på ett flertal faktorer:
Arbetets intensitet
Hur tätt står ungskogen och hur mycket sly behöver tas bort?
Geografiskt läge
Avstånd till skogsobjektet, samt terrängens beskaffenhet.
Arbetssätt
Manuellt utförd röjning med röjsåg kräver mer tid per hektar än maskinell röjning, men är samtidigt mer noggrann i vissa lägen.
Enligt vedertagna branschbedömningar kan man räkna med allt från cirka 2 000 kronor upp till 5 000 kronor per hektar för en manuell röjning, beroende på lokala förhållanden. Kostnaderna kan bli ännu högre om det krävs särskilt anpassade maskiner eller extra försiktighet vid känsliga markförhållanden. Till skillnad från gallring ger skogsröjning sällan några intäkter i sig, utan räknas främst som en investering för ökad virkesproduktion på längre sikt.
Såhär lång tid tar arbetet
Tiden för att röja en hektar skog varierar – precis som kostnaden – beroende på beståndets täthet, topografi och hur mycket vegetation som behöver avlägsnas. En erfaren skogsarbetare kan i gynnsamma förhållanden hinna röja uppemot 0,5–1 hektar per arbetsdag, medan tätare bestånd eller svårframkomliga marker kan reducera takten avsevärt.
För att få en mer exakt tidsuppskattning är det lämpligt att antingen kontakta en skogskonsult eller använda sig av metoder för planläggning som tar hänsyn till terrängens lutning, trädslagets sammansättning och tillväxtstadium. I praktiken är en noggrann fältsyn ofta det bästa sättet att uppskatta både kostnad och tidsåtgång.
Får man gallra och röja utan en anmälan till Skogsstyrelsen?
Enligt svensk lag ska större skogsbruksåtgärder anmälas till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg, men kraven varierar beroende på åtgärdens omfattning, skogstyp och lokala bestämmelser. Generellt gäller att ren röjning av ungskog inte alltid behöver anmälas, framför allt om åtgärden berör mindre arealer eller räknas som vanlig skötsel av redan etablerad ungskog. Däremot kan det i vissa fall krävas en anmälan eller en dialog med Skogsstyrelsen om åtgärden bedöms kunna påverka naturvärden eller om beståndet är mycket känsligt.
För gallring gäller särskilda regler eftersom det rör sig om avverkning av virkesmässigt värdefulla träd. Är det fråga om en gallring som berör större arealer eller ett skogsområde med höga naturvärden kan anmälan vara obligatorisk. Skulle man vara osäker på huruvida en åtgärd omfattas av anmälningsplikt är det såklart en bra idé att rådfråga Skogsstyrelsen, då det i värsta fall kan leda till sanktioner att genomföra otillåtna avverkningar. Att fråga kostar ingenting, och visar dessutom att man har framförhållning!
Låt oss sammanfatta ”skogsröjning”
Röjning av skog är en väldigt viktig åtgärd för att ge skogen goda förutsättningar till optimal tillväxt och därmed långsiktig avkastning. Genom att röja i ett tidigt stadium styr man beståndets sammansättning, stimulerar de bästa trädens tillväxt och underlättar senare åtgärder som gallring och slutavverkning. Även om röjningen i sig sällan genererar ekonomiska intäkter, betalar den sig i form av bättre virkeskvalitet och högre volymer vid slutavverkningen. Det finns flera röjnings- och gallringsformer, och beroende på beståndets ålder, trädslag och lokala förutsättningar kan olika metoder vara mer eller mindre lämpade. Kostnad och tid varierar, men planering och professionellt utförande borgar för ett lyckat resultat. Slutligen bör man vara noga med att följa gällande regelverk och föreskrifter, särskilt i fråga om anmälan till Skogsstyrelsen, för att säkra både rättssäkerhet och hållbarhet i skogsbruket.