Slutavverkning, även känd som föryngringsavverkning, är den fas i skogsbruket där den mogna skogen avverkas för att ge plats åt ny tillväxt. Det är en avgörande del av skogsskötseln, och målet är att maximera både virkesproduktionen och den biologiska mångfalden över tid. Denna form av avverkning är nödvändig för att säkerställa att skogen fortsätter att vara produktiv och hållbar. Vid slutavverkning lämnas ofta vissa träd eller grupper av träd kvar för att bevara ekologiska värden och biodiversitet, samtidigt som den huvudsakliga skogen fälls för att uppfylla kommersiella och miljömässiga syften. I denna artikel går vi igenom när man får slutavverka, dvs. lägsta slutavverkningsålder, och de regler som detta medför.
Hur gammal ska skogen vara för slutavverkning?
Lägsta slutavverkningsålder i Sverige regleras av lagstiftning och varierar beroende på faktorer som trädslag, markens bonitet, och geografiskt läge. För barrträd som gran och tall, som är de vanligaste trädslagen inom svenskt skogsbruk, ligger slutavverkningsåldern vanligtvis mellan 45 och 100 år. I områden med hög bonitet, där marken har en hög produktionskapacitet och träden växer snabbare, kan skogen avverkas vid en yngre ålder, ofta kring 45–80 år. I områden med lägre bonitet, där tillväxten är långsammare, kan åldern vara närmare 100 år eller mer.
I norra Sverige, där tillväxten generellt sett går långsammare på grund av ett kallare klimat och kortare vegetationssäsong, är den lagstadgade slutavverkningsåldern högre än i södra Sverige. Till exempel kan slutavverkningsåldern för samma trädslag skilja sig med upp till 20 år mellan södra och norra Sverige. Detta är viktigt för att upprätthålla en hållbar skogsbruksmodell som tar hänsyn till skogens naturliga utveckling och förhindrar för tidig avverkning, vilket skulle kunna leda till minskad virkesproduktion och negativa effekter på ekosystemet.
Vid såväl gallring som avverkning använder man idag ofta en maskin kallad skördare, som av namnet antyder ”skördar skogen”. Därpå behövs ytterligen en maskin för att transportera bort det skördade (kapade) virket från skogen, och i dessa fall är det vanligt med antingen en skotare (som är specifikt designad för ändamålet), eller en traktor med påkopplad utrustning som skogskran och vagn, vilket lämpar sig bra för mindre skogsbruk.
Är du i behov av att förnya din maskinpark där hemma i skogen? Då är det FTG Forest och utbudet FTG Mowi skogskran och skogvagnar du söker, förutsatt att du vill ha den bästa kvalitén och utrustning som passar alla behov.
Vad gäller för urskog och vad menas med det?
Urskog är skog som aldrig har påverkats av modernt skogsbruk eller mänskliga ingrepp. Den har utvecklats naturligt under lång tid och har hög biologisk mångfald. I Sverige är det inte tillåtet att avverka urskog som är skyddad, till exempel i naturreservat eller nationalparker. Skyddet finns för att bevara dess unika ekologiska värden. Oskyddad urskog kan i vissa fall avverkas, men detta är ovanligt och regleras strikt.
I vårt avlånga land finns det uppskattningsvis runt 4–5 % urskog kvar, vilket motsvarar ungefär 2–3 miljoner hektar. Den största delen av denna urskog finns i de norra delarna av landet.
Vad händer om man inte följer slutavverkningsålder och den lägsta tid som är satt?
Om man inte följer den lägsta slutavverkningsålder som är reglerad så bryter man mot skogsvårdslagen, vilket kan leda till sanktioner från Skogsstyrelsen. Dessa kan inkludera böter, återställningskrav och i allvarliga fall förbud mot vidare avverkning.
Vad räknas som slutavverkning?
Slutavverkning syftar till att ta bort större delen av skogen i ett bestämt område, vanligtvis över 0,5 hektar, för att ge plats åt återplantering eller naturlig föryngring. Denna typ av avverkning innebär att skogen ”nollställs” i sin utveckling, och en ny generation träd får utrymme att växa fram. Det finns olika metoder för slutavverkning, där kalhuggning, skärmställning, och luckhuggning är de mest förekommande. Kalhuggning innebär att nästan alla träd i området avverkas, medan skärmställning och luckhuggning lämnar vissa träd kvar för att underlätta återväxten och skydda miljön.
Vad innebär föryngringsavverkning? Är det samma som slutavverkning?
Ja, föryngringsavverkning är ett annat namn för slutavverkning och syftar på processen att avverka den mogna skogen för att påbörja en ny tillväxtcykel. Det är den sista fasen i skogens livscykel innan nyplantering eller naturlig föryngring tar vid. Föryngringsavverkning utförs för att säkerställa en produktiv framtida skog, och den markeras oftast av att skogen når sin biologiska och ekonomiska mognad. Det är då skogsägaren kan maximera virkesutbytet och samtidigt skapa förutsättningar för en ny generation träd.
Hur mycket skog får man avverka utan tillstånd?
I Sverige är det noggrant reglerat hur mycket skog som får avverkas utan tillstånd, även om kriteriet för lägsta slutavverkningsålder är uppfyllt, och syftet med dessa regler är att säkerställa att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt och att viktiga miljövärden skyddas. Mindre avverkningar, såsom gallring, där en del av träden tas bort för att gynna de kvarvarande trädens tillväxt, eller uttag av virke för eget hushållsbruk, kan oftast genomföras utan tillstånd. Dock, när det gäller större slutavverkningar – där hela eller större delar av ett skogsområde fälls – krävs en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen, och denna anmälan måste skickas in minst sex veckor innan avverkningen påbörjas.
Det finns vissa undantag för mindre skogsområden på under 0,5 hektar, där ingen anmälan krävs. Det är dock viktigt att även dessa mindre avverkningar sker med hänsyn till miljön och långsiktiga skogsvårdsprinciper. Skogsägare som planerar att avverka en yta som överstiger dessa gränser eller som påverkar särskilt skyddsvärda områden måste därför alltid konsultera gällande lagstiftning och riktlinjer för att säkerställa att avverkningen sker enligt regelverket.
Hur länge gäller en avverkningsanmälan?
En avverkningsanmälan gäller i fem år från det datum då den lämnas in till Skogsstyrelsen, vilket ger skogsägaren flexibilitet att genomföra avverkningen inom denna tidsperiod. Detta kan vara särskilt användbart vid osäkra marknadsförhållanden eller om väderförhållandena inte är optimala för omedelbar avverkning. Om avverkningen inte har genomförts innan dessa fem år har passerat, så måste en ny anmälan skickas för att säkerställa att skogsbruket fortfarande sker i enlighet med aktuella lagar och riktlinjer.
Detta system är utformat för att anpassa sig till skogens dynamiska utveckling och de förändringar som kan ske i både miljö och teknik under en femårsperiod. Till exempel kan skyddade arter eller förändrade vattenförhållanden påverka skogens status, vilket gör att tidigare anmälda avverkningar kan behöva omvärderas. Det garanterar att avverkningarna sker med hänsyn till aktuella miljöförhållanden och att skogsägarens planer följer de senaste kraven och riktlinjerna från Skogsstyrelsen.
Hur mycket avverkar en skördare per dag?
En modern skördare har kapacitet att avverka mellan 300 och 600 kubikmeter skog per dag, men denna produktivitet varierar beroende på flera faktorer som terrängens lutning, markens beskaffenhet, trädens storlek, och väderförhållandena, samt givetvis maskinföraren bakom ratten och spakarna. I välskötta, homogena skogsområden där träden är lika stora och enkelt åtkomliga, kan avverkningstakten vara högre, ibland uppemot 800 kubikmeter per dag. Däremot kan svårare terräng, som kuperade eller steniga områden, samt skog med varierande trädbestånd och tät undervegetation, minska effektiviteten markant.
Skördarens teknik har revolutionerat skogsbruket, då den kan fälla, kvista, och kapa träden i ett enda arbetsmoment. Detta minskar inte bara den tid det tar att genomföra avverkningen utan ökar även säkerheten för operatörerna, då de kan arbeta från maskinens skyddade hytt. Dessutom kan skördaren arbeta med precision, vilket minimerar skador på omgivande träd och underlättar den efterföljande återväxten. Den mekaniserade avverkningen möjliggör även en bättre hantering av virket, vilket leder till mindre spill och högre ekonomisk avkastning för skogsägaren.
För att skördaren ska kunna utföra sitt arbete på löpande band, så är det av stor vikt att maskinen är välservad och kontrollerad med jämna mellanrum. Läs gärna vår systerartikel om ”hur man kontrollerar ett hydrauliskt system”, en teknik som skördare, och skotare för den delen, använder sig brett utav.
Hur länge kan virke ligga i skogen?
Tiden som virke kan ligga kvar i skogen innan det börjar förlora sin kvalitet varierar beroende på en rad faktorer som klimat, fuktighet, temperatur, och typ av träslag. Under kalla vintermånader, när temperaturerna är låga och fuktnivåerna kontrollerade, kan virket ligga kvar i upp till sex månader utan att drabbas av större kvalitetsförluster. Den frusna marken och låga temperaturen förhindrar insektsangrepp och minskar risken för svampangrepp, vilket hjälper till att bevara virket.
Däremot, under varmare årstider som våren och sommaren, kan virket börja försämras redan efter några veckor. Höga temperaturer och fuktig luft skapar gynnsamma förhållanden för insekter, särskilt barkborrar, och svamp, som snabbt kan skada virket. Detta kan leda till en försämrad kvalitet, vilket påverkar dess värde och användbarhet. Därför är det avgörande att virket transporteras till sågverk eller vidareförädlas så snart som möjligt efter avverkning, särskilt under varmare perioder, för att minimera ekonomiska förluster och säkerställa att virket behåller sitt kommersiella värde.
Hur mycket betalt får man för en kubikmeter virke?
Priset per kubikmeter virke varierar beroende på träslag, kvalitet och efterfrågan på marknaden. För barrvirke som gran och tall ligger priset vanligtvis mellan 300 och 500 kronor per kubikmeter. För ädelträslag som ek eller bok kan priserna vara betydligt högre, ibland över 1 000 kronor per kubikmeter. Skogsägare får ofta betalt beroende på avverkningsvolym och marknadspriser, vilket kan variera över tid beroende på den globala efterfrågan på träprodukter.
Hur avverkade man skog förr i tiden och hur lång tid tog det?
Historiskt sett var skogsavverkning en arbetsintensiv och tidskrävande process. Innan mekaniseringen använde man sig främst av yxor, handsågar och hästar för att fälla träd och transportera virket. Under 1800- och början av 1900-talet kunde det ta flera dagar att fälla och bearbeta ett enda större träd. Trädfällning och avverkning var oftast en säsongsbetonad aktivitet, utförd under vintermånaderna då marken var frusen och transport med häst och släde var möjlig. Med den industriella revolutionen och införandet av motorsågar på 1950-talet accelererade avverkningsprocessen kraftigt. Idag tar det en skördare några sekunder att fälla och bearbeta ett träd, en process som tidigare kunde ta timmar.
Ska man återplantera skogen efter slutavverkning?
Ja, efter slutavverkning finns en lagstadgad skyldighet att återställa skogen genom antingen plantering eller att främja naturlig föryngring, enligt Sveriges skogsvårdslag. Detta krav syftar till att säkerställa att skogsresursen bibehåller sin produktionsförmåga på lång sikt och att den biologiska mångfalden bevaras. Om skogsägaren inte vidtar de nödvändiga åtgärderna för att återplantera eller på annat sätt säkerställa skogens föryngring, har Skogsstyrelsen rätt att ingripa och ställa krav på åtgärder, såsom återplantering eller andra metoder för att främja ny tillväxt.
Det är viktigt att den nya skogen som etableras efter slutavverkning är välanpassad till den specifika platsens förutsättningar, såsom markens kvalitet och klimatförhållanden, för att maximera tillväxten och främja en hållbar framtida skogsproduktion. Genom att välja rätt trädslag och skötselmetoder kan skogsägaren inte bara förbättra skogens produktionsvärde, utan även bidra till ett resilient ekosystem som klarar framtida utmaningar, såsom klimatförändringar och skadedjur.
Summering – Lägsta slutavverkningsålder
Slutavverkning, eller föryngringsavverkning, är en viktig del av skogsbruk där mogen skog avverkas för att ge plats åt ny tillväxt. Lägsta slutavverkningsålder varierar mellan 45 och 100 år beroende på trädslag, bonitet och geografiskt läge. Skyddad urskog får dock inte avverkas av förklarliga skäl! Skog som ska avverkas måste alltid anmäla detta till Skogsstyrelsen (ifall det inte rör sig mindre gallring), varav en avverkningsanmälan gäller i fem år. Moderna skördare kan avverka 300–600 kubikmeter per dag, och virke kan ligga i skogen upp till sex månader på vintern, medan det sommartid bör köras till sågverket ganska omgående inom ett par veckor. Efter slutavverkning är återplantering eller naturlig föryngring lagstadgad för att bibehålla skogens produktionsförmåga och biologiska mångfald.
