När det kommer till byggnation och fastighetsteknik finns det många detaljer att överväga, och dörrens bredd är en av de mest grundläggande aspekterna. Oavsett om det handlar om bostäder som villor och lägenheter, kommersiella byggnader eller industrilokaler, så spelar dörrens bredd en central roll både ur praktiska och estetiska synvinklar. Så, hur bred är en dörr egentligen? I den här artikeln går vi igenom standardmåtten för både ytter- och innerdörrar, samt diskuterar viktiga faktorer som modulmått, för- och nackdelar med olika bredder, och regleringar inom området.
Vanliga mått på dörrar?
De flesta ytterdörrar i svenska bostäder har en standardbredd på cirka 100 cm, karmen medräknad, vilket gör att dörren i sig är runt 90 cm. Detta är ett mått som möjliggör en smidig passage för de flesta individer och även vissa typer av större föremål, som möbler och vitvaror. Innerdörrar, å andra sidan, har ofta en smalare standardbredd, med 80 cm (inkl. karm) som det vanligaste måttet. Dessa mått är dock inte huggna i sten; i många fall kan både ytter- och innerdörrar variera beroende på behov och byggnadens design, samt givetvis vilket byggår det rör sig om.
Är det bättre med en smal eller bred dörr?
Valet mellan en smal eller bred dörr påverkas av flera faktorer, som byggnadens funktion, tillgänglighetskrav, estetiska överväganden och den tillgängliga öppningen. Smalare dörrar, som ofta ligger runt 70–80 cm i bredd, kan vara särskilt användbara i utrymmen där golvytan är begränsad, som i mindre lägenheter eller trånga korridorer. En smalare dörr kan också minska värmeförlusten i mindre rum, vilket bidrar till energieffektivitet, och kan skapa en mer intim och sammanhållen atmosfär i ett rum.
Å andra sidan erbjuder bredare dörrar, vanligtvis över 90 cm, flera praktiska fördelar. De gör det enklare att transportera stora föremål, som möbler och vitvaror, in och ut ur byggnaden. Dessutom är bredare dörrar nödvändiga när det gäller tillgänglighetsanpassning, till exempel för att underlätta för rullstolsburna personer, rullatorer och elscooter. Bredare dörrar ger även en känsla av rymlighet och välkomnande, vilket är särskilt eftersträvat i entréer till bostäder och offentliga byggnader där en öppen och inbjudande atmosfär prioriteras.
Smalare dörrar kan vara en fördel i utrymmen med begränsad yta och när energieffektivitet är en prioritet, medan bredare dörrar bidrar till ökad funktionalitet, särskilt när tillgänglighet och transport är viktiga faktorer.
Vanlig bredd på ytterdörr
Ytterdörrens bredd är en avgörande faktor för både säkerhet och funktionalitet. Som nämnts tidigare är en standard ytterdörr i Sverige vanligtvis 90 cm bred vad gäller dörrbladet, medan karmen landar på ca 100 cm, men det finns varianter från 80 cm upp till 100 cm eller mer. Måtten på ytterdörrar kan behöva justeras beroende på byggnadens typ och syfte. I industriella miljöer eller kommersiella fastigheter kan dörrarna vara betydligt bredare, upp till 120 cm eller mer, för att möjliggöra passage av större maskiner eller transporter.
I bostäder är en 90 cm bred ytterdörr ofta tillräcklig för dagliga behov, inklusive att ta in större föremål som möbler eller vitvaror. För den som söker en mer storslagen entré kan bredare dörrar, eller pardörrar, vara ett attraktivt alternativ. En pardörr består av två dörrblad varav ena vanligtvis är låst och kan öppnas vid behov.
Dörr för skydd mot brand och inbrott, samt liknande ståldörrar, går att få i bredder uppåt ca 1,4 meter. Söker du högkvalitativa säkerhetsdörrar till din fastighet eller projekt? Besök då MaxiDoor för ett brett utbud av just detta!
Vanlig bredd på innerdörr
Innerdörrars bredd kan variera beroende på byggnadens design och användningsområden. Som standard ligger innerdörrar i Sverige på 80 cm bredd, men det är inte ovanligt att se dörrar så smala som 70 cm eller bredare alternativ på 90 cm, särskilt i nyare eller specialanpassade byggnader. I äldre hus kan måtten dessutom avvika från dagens standard, vilket kan medföra utmaningar vid renoveringar.
Viktigt att tänka på är att även innerdörrar kan behöva anpassas för tillgänglighet, där en bredd på minst 90 cm kan vara ett krav enligt Byggnadsregler (BBR) om dörren ska vara anpassad för rullstolsanvändare.
Vad är modulmått i samband med dörrar och fönster?
Modulmått är ett vanligt begrepp när det gäller dörrar och fönster, och det refererar till ett standardiserat måttsystem som underlättar byggnation och montering. Modulmått anges ofta i decimeter och beskriver storleken på väggöppningen där dörren ska monteras. Exempelvis kan en dörr med modulmått 10×21 passa bra i en väggöppning som är 100 cm bred och 210 cm hög. Själva karmen är dock lite mindre än exakt 100 x 210 cm, vanligtvis 2 cm drar man av på både bredd och höjd, dvs. modulmåttet 10×21 är i verkligheten 98 x 208 cm när det kommer till dörrens karm. Detta tillåter justering med karmskruv samt marginal mot felaktigheter osv. Dörrbladet i sig blir givetvis något mindre det också, då man behöver räkna bort karmen.
Användandet av modulmått är fördelaktigt eftersom det gör det enkelt att byta ut dörrar och fönster utan att behöva göra omfattande ändringar i byggnadens struktur. Måtten är standardiserade, vilket innebär att tillverkare kan producera dörrar och fönster som passar exakt i dessa öppningar, och byggare kan planera installationen utifrån dessa förutsättningar.
Exempel på modulmått
Ett äldre hus håller på att fräschas upp, varav en ny ytterdörr självklart är på agendan. Den gamla dörren monteras bort helt och hållet, inklusive dess karm. Måttet på den totala väggöppningen är därefter 103 cm på bredden och 212 cm på höjden. En ytterdörr med modulmåttet 10×21 köps in från en byggvaruhandel. 10×21 innebär att bredden från kant till kant på karmen är 98 cm och höjden landar på 208 cm, precis som vi diskuterat ovan, dvs. 2 cm dras av. Detta ger 103 – 98 = 5 cm marginal på bredden, eller rättare sagt 2,5 cm åt vardera håll, och 212 – 208 = 4 cm på höjden. Denna marginal kan man antingen klossa ihop eller montera brädor för utfyllnad osv., varav fodret sedan täcker allting för ett tilltalande utseende.
Notera att det vanligtvis dras av 2 cm vad beträffar modulmått, men vissa tillverkare kan ha sina egna mått varav det istället dras 10 mm, 12 mm eller 15 mm. Det kan alltså variera en del, men faktumet kvarstår att det alltid är en viss marginal, köper man en dörr med modulmåttet 10×21 så kommer denna aldrig att vara exakt 100 x 210 cm, utan det dras antingen 1 cm, 1,2 cm, 1,5 cm eller 2 cm, där sistnämnda är mest förekommande.
Kan man bredda en befintlig dörröppning?
Att bredda en befintlig dörröppning är fullt möjligt, men det kan vara en komplicerad process som kräver professionell hjälp beroende på byggnadens konstruktion. I äldre byggnader kan väggarna vara bärande, vilket innebär att man måste förstärka konstruktionen för att kunna göra ingrepp. Vid nybyggnationer eller i icke-bärande väggar är det ofta enklare att justera dörröppningen, men det kräver fortfarande noggrann planering och exakta mått.
När en dörröppning breddas kan man även behöva justera karmarna, dörrbladet och eventuellt golvet eller tröskeln för att säkerställa att allt sitter korrekt och att dörren fungerar som den ska. Detta är särskilt viktigt i utrymmen där lufttäthet och isolering är avgörande, exempelvis ytterdörrar. Oftast monterar man ju dock en helt ny dörr, som är bredare.
Finns det lagar och regler om hur bred en dörr skall vara?
I Sverige regleras dörrars bredd i flera sammanhang av Boverkets byggregler (BBR), som syftar till att säkerställa säkerhet, tillgänglighet och funktionalitet i byggnader. För bostäder finns rekommendationer och i vissa fall krav på dörrbredd, särskilt när det gäller tillgänglighet. I en rullstolsanpassad bostad kräver BBR att dörröppningar, både för inner- och ytterdörrar, är minst 90 cm breda för att säkerställa att en standardrullstol enkelt kan passera. Detta är särskilt viktigt för att möjliggöra självständigt boende för personer med nedsatt rörlighet.
Förutom bostäder finns det strikta regler för hur bred en dörr ska vara i offentliga byggnader och verksamheter, där tillgänglighetskraven är tydligt definierade. Dörrar i dessa byggnader måste uppfylla specifika breddkrav för att säkerställa att personer med funktionsnedsättningar, inklusive rullstolsanvändare, kan röra sig fritt och obehindrat. Detta gäller exempelvis skolor, sjukhus och andra offentliga institutioner där många människor vistas.
I arbetsmiljöer och industriella miljöer kan dörrbredd regleras beroende på verksamhetens art. I lokaler där stora maskiner eller transporter är vanliga kan bredare dörrar krävas för att underlätta smidiga arbetsflöden och säkerhet, något som kan regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för säkra arbetsmiljöer.
Läs gärna mer på Boverkets webbplats om dörrar och tillgänglighet, där finner du värdefull info kring detta.
Hur har dörrars bredd och höjd förändrats genom historien?
Genom historien har både dörrars bredd och höjd varierat beroende på arkitektoniska stilar, tekniska framsteg och samhälleliga behov. Under medeltiden, särskilt i slott och bondgårdar, var dörrar ofta smalare och lägre än dagens standardmått. Detta berodde främst på praktiska överväganden som att hålla värmen inne i byggnaderna samt på begränsningar i byggteknik och material. Dörrarna var ofta tillverkade av massivt trä och var designade för att motstå både väder och potentiella hot, vilket ibland gjorde dem små och robusta.
Under renässansen och barocken utvecklades dörrarnas design för att bli mer dekorativa och monumentala, särskilt i prestigefyllda byggnader som palats och kyrkor. Både dörrars bredd och höjd ökade, och de utsmyckades ofta med detaljerade sniderier och dekorativa element som skulle spegla byggnadens status och makt. I dessa miljöer var höga, breda och imponerande entrédörrar vanliga, och de symboliserade storhet och välstånd.
I modern tid har dörrarnas mått anpassats efter både praktiska och tekniska behov. Kraven på tillgänglighet, säkerhet och energieffektivitet har lett till att dagens dörrar ofta är bredare och högre än de historiska föregångarna, särskilt när det gäller entrédörrar till bostäder och offentliga byggnader. Samtidigt har standardisering och massproduktion gjort det möjligt att skapa dörrar i modulmått, vilket underlättar installation och underhåll. Höjden på en vanlig ytterdörr ligger idag ofta runt 200–210 cm, vilket är anpassat för modern komfort och funktion, medan äldre byggnader ofta hade dörrhöjder på 180–190 cm.
Slutsats – Hur bred en dörr är
Att välja rätt bredd på en dörr är en viktig beslutspunkt inom byggnation och fastighetsdesign. Det är väldigt viktigt att förstå standardmått, modulmått och de regler som omger dörrars dimensioner, därmed kan man säkerställa att dörrarna i en byggnad både fyller sin funktion och uppfyller krav på säkerhet och tillgänglighet. Både smala och breda dörrar har sina fördelar, och valet bör alltid göras utifrån byggnadens specifika behov och användningsområden. Rent generellt så brukar en ytterdörr i Sverige vara 100 cm bred med karmen, varav dörrbladet är 90 cm. För innerdörrar gäller 80/70 cm som standard.
Oavsett hur bred dörr man än må ha, så kan det i många fall vara väldigt praktiskt med en dörröppnare, läs gärna mer om detta i vår artikel ”Hur fungerar en automatisk dörröppnare?”. Om en dörr utrustas med denna bekvämlighet och tillgänglighetsanpassning, så kan det i vissa fall vara bra med kontrastmarkering på golvet eller marken, för att påvisa hur dörren kommer öppnas, så ha gärna det i åtanke! 😉